saandrajohanssoon

I lördags den 23e februari hämtade vi hem hunden Cleo, som var en blandning mellan lapps vallhund och schäfer.
Och hon var den sötaste hund jag sett! Jag vart i kär i henne på en gång när jag såg henne. Jätte busig är hon men sover för det mesta, är ju bara en lite bäbis. ;P Och jag har verkligen fastnat för henne, hur skulle man inte kunna göra det?
Men nu måste göra oss av med Cleo.. :( För en i våran familj var allergisk mot henne. Och det gör så ont i mig att veta att vi inte längre kan ha henne kvar. Fick inte ens ha henne i en vecka. Jag vill liksom inte att någon annan ska ta min hund. För det är ju MIN hund. Jag kan inte tänka mig att någon annan skulle ta hand och uppfostra henne. JAG skulle ju göra det. :(
Hade sett fram emot att få se henne växa upp och gå på valpkurser och se hur hon vart mer och mer lydig.
Men det kommer jag aldrig att få uppleva. :( Snyft.. Mår verkligen dåligt över det här. Men det är tyvärr inget man kan göra något åt.
Mamma sa att det var ju bättre att vi fick reda på det såhär tidigt, så att vi inte fick reda på det om ett år eller två. När man verkligen hade fastnat för henne. Men jag har gjort det redan nu..
Det har nog hela min familj gjort och alla tar det här väldigt hårt.

Mår inge vidare just nu.

Jag som var så glad.. men allt slutade i tårar. :´(


/

sj. ♥